Blev uppmärksammad av en järnvägsvän om att tiden håller på och rinner ut för museijärnvägen. Han lät ganska uppgiven men gav ändå en liten sammafattning av de senaste händelserna. Det är händelser som borde vara ytterligt possitiva för de som är seriösa och verkligen vill hitta en lösning på järnvägsfrågan. Tomas Kummerling har tillsammans med en annan finansiellt stark person gått med i den ekonomiska järnvägsföreningen som vill ta över drift och skötsel av detta kulturarv. Det borde vara svar nog för kommunen om de ekonomiska muskler som man har visat sig aningen skeptiska till verkligen finns.
Frågan är som jag ser det inte längre om denna nybildade ekonomiska förening ska få chansen att sköta järnvägen utan om när de kan börja. Om kommunen är seriös i sitt förhandlande med intressenter det vill säga. Misstankarna är att det bara är ett spel för galleriet medans tiden rinner iväg och vissa personerns drömmar om att få bli ihågkomna för att riva upp denna sista rest av smalspårig järnväg blir sann. Låter lika kul som att bli ihågkommen för att ha rivit slottet eller Klosterkyrkan om ni frågan mig.
Förhoppningsvis är kommunledningen inte beredd på att ta plats i historieböckerna för detta utan snarare är villiga att ge dessa entusiaster chansen att visa vad de kan göra med hjälp av de finansiärer de nu har värvat till sig.
2009-11-21
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar